KÄRA INVÅNARE & BESÖKARE - KEEP CALM OCH HÅLL UT,

Det finns informationsmaterial ute på gator och torg, och ett antal handsprit-stationer är utplacerade på strategiska platser.

Låt oss fortsätta ta ansvar och ta hand om varandra - Mer information om hur vi bäst gör det på folkhälsomyndighetens sida.

 

Vinterbad - man på brygga

Vinterbada i havet

Mats Svensson berättar om känslan att ta ett tidigt morgondopp under de kalla månaderna i Karlskronas klara och kalla vatten.

En artikel av Mats Svensson, Utveckling & Äventyr

Tidig morgon. Det är fortfarande mörkt ute. Himlen är stjärnklar och fullmånen lyser längs med vattnet in mot land vid Västra Mark naturområde. Vattnet är stilla. Jag ser konturer av några svanar som glider sakta fram ute i Studentviken. Benen känns lätta. Jag springer längs grusvägen strax intill havet. Gruset knastrar vid varje steg jag sätter i. Luften är kall men behaglig. Jag knyter vänster handen under kanten på ärmen på jackan. Det är alltid tummen som blir kall först. Längre fram ser jag bryggan en bit ut i havet. Ljuset från månen lyser mot den. Kroppen känns varm. Svetten rinner längs kinderna och nacken. En liten bit kvar till bryggan vid BTH, sen blir det bad i havet tänker jag. Jag saktar in och går fram till kanten på bryggan. Lägger ner ryggsäcken och tar fram handduken. Det är frost på träplanken från nattens kyla. Jag ser ångan av min andning när jag varvar ner. Havet ser svart och djupt ut. Jag tar av skorna, sockarna, byxorna, jackan, tröjan och sist mössan. Jag vrider ur svetten från mössan, så kommer den att vara lite varmare senare.  Stretchar kroppen lite stående. Känner mig mjuk i musklerna. Jag går fram till kanten på bryggan. 

Det är 6 grader i havet. 1m ner till vattnet. Ingen tvekan nu. Jag vet att det kommer att bli kallt. Men det kommer vara värt obehaget av kylan. Om några minuter när jag är uppe igen och har fått på mig torra kläder, kommer känslan av välmående att vara enorm. Tar ett halvt andetag. Hoppar ut över vattnet. Dyker i mot ytan. Håller andan. Bryter ytan på vattnet med händerna, huvudet och resten av kroppen. Fortsätter ner en bit i vattnet i mörkret.

Vattnet är svalt men svalkande. Det är så fridfullt på något sätt.

Andas ut på vägen upp. Känns som jag kan se mina egna bubblor. Vattnet är kallt nu. Det känns i armarna, benen, fötterna och kroppen. Några meter till. Fingrarna känns kalla. Jag klättrar upp längs stegen. Vattnet börjar rinna av shortsen. Går försiktigt på bryggan. Det är kallt under fötterna att gå på frosten på bryggan. Tar upp handduken och börjar torka huvudet och överkroppen. Vattendropparna ligger kvar på huden och kyler. Jag känner hur det nästan värker i kroppen av kyla. Sätter på mig mössan först, därefter en torr tröja och jackan. Ställer mig med fötterna på skorna för att frysa mindre. Torkar benen, tar av mig shortsen och sätter på mig torra byxor.

Sätter mig på ryggsäcken och torkar fötterna innan jag tar på torra sockar. Ställer mig upp. Kroppen känns varm, men samtidigt kall. Känslan är speciell. Jag sträcker på mig och tittar upp mot himlen. Tar ett djupt andetag och njuter. Kroppen känns mjuk. Andningen känns så ren på något sett. Pulsen är stark och normal. 

Att underhålla motivation och pressa sig utanför komfortzonen är bra för alla möjligheter och utmaningar i livet. 

Klarar jag att pusha mig till dessa små steg, klarar jag de större senare också, tänker jag. Jag tar min ryggsäck och börjar småjogga i lugnt tempo för att få upp värmen i kroppen igen. Jag springer längs med vattnet på grusvägen, och över vattnet kan jag se ljusen i fönsterna på husen på Arnö. Det är så fridfullt. Alla ligger nog fortfarande och sover.